När plan A inte längre fungerar krävs handlingsutrymme

Under lång tid har mycket inom logistik handlat om optimering – lägre kostnader, kortare ledtider och så lite kapitalbindning som möjligt. Det är fortfarande viktigt, men de senaste årens störningar har gjort att ytterligare en dimension fått betydligt större tyngd: hur robust är leveranskedjan när förutsättningarna plötsligt förändras?

För mig handlar resiliens inte om att försöka förutse varje tänkbar störning. Det går inte. Det handlar snarare om att skapa handlingsutrymme när något väl händer. Där blir faktorer som flexibilitet, framförhållning, kunskap om omvärlden och nära relationer mellan aktörerna i leveranskedjan väldigt viktiga. Vi som hamn är bara en del av våra kunders totala supply chain. Men det innebär inte att vårt ansvar börjar när godset kommer genom grindarna och slutar när fartyget lämnar kaj. För att kunna skapa verkligt värde behöver vi förstå betydligt mer än vår egen del av flödet.

• Vad händer hos kunden?
• Vad händer på marknaden?
• Vilka förändringar ser vi i sjöfarten?
• Finns det kapacitetsproblem någonstans i kedjan?
• Kan vi redan idag göra något som minskar risken för ett problem längre fram?

Det är där jag tycker att det proaktiva arbetssättet blir viktigt.

Jag upplever att vi har en väldigt nära relation till många av våra kunder. Det skapar en dialog där vi inte bara diskuterar nästa fartyg eller nästa ton gods, utan också kundens utmaningar, framtida behov och hur deras flöden utvecklas. Den typen av relation blir särskilt värdefull när något oväntat inträffar. Har man redan byggt upp förtroende, förståelse och korta kontaktvägar går det betydligt snabbare att sätta sig ner och fråga: Vad har hänt, vilka alternativ har vi och vad kan vi göra tillsammans?

Flexibilitet betyder inte att alltid kunna säga ja. Det betyder att ha viljan och förmågan att leta efter ett alternativ när plan A inte längre fungerar.

Jag har själv arbetat på varuägarsidan med Category Management av globala transporter och det perspektivet har jag stor nytta av idag. Som kund är man egentligen inte intresserad av var en enskild aktörs ansvar börjar och slutar. Man vill att hela logistikkedjan ska fungera. Det perspektivet försöker jag ta med mig in i hamnverksamheten. Vi befinner oss ofta väldigt tidigt eller väldigt sent i kundens leveranskedja, beroende på om det handlar om import eller export. Samtidigt är hamnen en plats där flera delar av kedjan möts – sjöfart, väg, järnväg, terminal, lager och industri.

Det innebär också att det finns många möjligheter att skapa värde. Ibland handlar det om den fysiska hanteringen av godset. Ibland om lager eller terminalytor. Ibland om att förändra ett upplägg, hitta en alternativ lösning eller skapa större flexibilitet för kunden. Och ibland handlar värdet helt enkelt om att kunden snabbt kan få tag på rätt person och få ett besked när någonting förändras.

För mig är därför en resilient supply chain inte nödvändigtvis en kedja med mest redundans eller flest reservlösningar. Det är en kedja där aktörerna förstår varandra, delar information, ser förändringar tidigt och har förmågan att agera snabbt tillsammans.

Det är också därför jag tror att relationer inom logistik ibland underskattas. System, data och prognoser är oerhört viktiga, men när något verkligen avviker från planen är det fortfarande människor som behöver lösa situationen.

Resiliens måste också vara långsiktig

Samtidigt går det inte att prata om framtidens logistikkedjor utan att prata om hållbarhet. För våra kunder är transporternas klimatpåverkan en allt viktigare del av den totala affären. Många har egna ambitiösa klimatmål och möter i sin tur krav från sina kunder. Om vi kan minska utsläppen i vår del av logistikkedjan bidrar vi därför också till deras konkurrenskraft. Hos oss syns det bland annat genom att vi, trots den högre kostnaden, fortsätter använda HVO i våra arbetsmaskiner. Parallellt pågår elektrifieringen av verksamheten, vi investerar i solenergi och utvecklar möjligheterna till landström för fartyg. Att vi dessutom har beviljats EU-stöd för utbyggnad av landström är ett viktigt steg i den utvecklingen.

För mig är det egentligen samma fråga som resiliens. Det handlar om att bygga en hamn och en logistikkedja som fungerar inte bara idag, utan även under helt andra förutsättningar imorgon. Det är där jag tror att vår roll som hamn blir som mest intressant. Vi ska självklart vara riktigt bra på att lasta och lossa gods. Men vår ambition behöver vara större än så. Vi ska förstå kundens affär tillräckligt väl för att kunna bidra till att hela deras flöde fungerar bättre.

När vi lyckas med det går vi från att vara en punkt i logistikkedjan till att faktiskt vara en partner i den.

David Hellstedt
Affärsutvecklare, Norrköpings Hamn